Looks like things are turning around (fingers crossed) and the screaming is abating. Today again Adrian sat in his bouncy chair for long enough that I could have a very quick lunch AND take photos of him. And no screaming!

Looks like things are turning around (fingers crossed) and the screaming is abating. Today again Adrian sat in his bouncy chair for long enough that I could have a very quick lunch AND take photos of him. And no screaming!

Hej alla! När vår son Dag Öyvind var spädbarn hade vi det på samma sätt. Det kom som en chock efter den lugna Kristina. . . Jag var hemma under denna tid, och min metod var att med Öyvind i famnen dansa polska, medan jag accentuerade rytmen med mina steg och min sång. Jag kan lova att min kondition förbättrades! När Hasse kom hem från jobbet tog han sitt skift genom att Öyvind låg i barnvagnen och Hasse drog den lugnt fram och tillbaka över en tröskel (utan sång). Öyvind har nu ett mycket starkt sinne för rytm; jag har faktiskt inte tidigare tänkt på att skulle kunna härröra från denna tid. Polskadansandet och sjungandet underlättade denna tid väldigt mycket för mig. Jag var förtjust i gammaldans under den perioden. Polska har en speciell takt, tretakt, med extra tryck på tredje taktdelen, mer än på tvåan, men inte lika mycket som på ettan. BVC rekommenderade medicin till Öyvind, men vi valde dansen i stället. Många medkännande hälsningar från Britt-Marie (Bäckman)
Hej Britt-Marie!
Det är roligt att höra hur olika grejer det är som fungerar för olika barn, men att det nästan alltid är någon slags rörelse som gäller.
En bekant till mig, som också hade liknande problem med sitt barn, berättar hur de fick svinga barnet i mjukliften, fram och tillbaka i stora svängar.
Med Ingrid var det bärsjal och sedan hoppa upp och ner. Mjukare, dansande rörelser hjälpte däremot inte.
Med Adrian nu så använder jag ett särskilt slags klappande, och Eric gungar honom medan han håller honom på ett särskilt sätt.